Kommentarer på SVT forum med Christian Engström

Imorse sändes programmet SVT Forum där Christian Engström satt och diskuterade diverse frågor med moderaten Anna Maria Corazza Bildt och socialdemokraten Åsa Westlund. Bland annat diskuterades EU-kommissionens strategi för upphovsrättsfrågor, som presenterades för några veckor sen. Mest borta var, inte helt otippat, Corazza. Kan inte säga att jag riktigt hängde med i hennes argumentation, men jag tror hennes uppfattning är att EU-kommissionens ambitioner med denna upphovsrättsstrategi är att den ska skapa en digital marknad. En marknad där digitala tjänster fritt kan “går över gränserna” i hela Europa. Hur detta uppnås med en striktare upphovsrätt, som ju ger motsatt effekt, har nog ingen förklarat för henne (även om Christian försöker).

Däremot har hon talat med ABBAs Björn Ulvaeus som förklarat för henne att om folk hade tjuvat hans musik när han var 20 år så hade ABBA inte funnits. JAMENDÅSÅ! Det avgör ju allt! Nu när vi fattat vad vi kunde ha missat så håller alla käft och så genomför vi EU-kommissionens plan för superhäftigfrihet på internet så vi kan lyssna på ABBA-analoger för alltid!

Nej men seriöst att slippa ABBA-analoger är egentligen bara ännu ett argument för mer fildelning, olaglig eller inte. Om fildelning verkligen hade kunnat hindra ABBA från att uppstå så är det enda sorgliga att fildelning inte fanns då.

Corazza blandar även in “bredband för alla”, patent och en del annat för situationen orelevanta ämnen, men hon gör det i en sån skön svengelska att man bara inte kan kritisera det.

Christian och Åsa står för de vettiga resonemangen. Blev förvånad av hur bra Åsa har förstått frågan. Så här lät det inte för bara några år sedan från Socialdemokraternas håll. Fast det är nog mer Åsa som person än Socialdemokraterna som parti.

Nästa ämne som diskuterades var Cecilia Malmströms censurförslag av barnporr och ämnet därefter var ehec-utbrottet. Det är  det gamla vanliga här så jag har inga kommentarer direkt. Det diskuteras en del om antibiotika, men det enda som konstateras är att det behövs “mer forskning”. Ganska uppebart 🙂 Christian försöker få in patentaspekten men får inte riktigt möjligheten att utveckla resonemanget.

Sista ämnet är GMO. Har inte mycket att säga här mer än att jag är pro-GMO. Men det är en fråga som inte hör hemma på denna blogg.

Riskkapitalister – Vill de ha patent?

Rick skriver, baserat på en artikel i TechDirt, att ingen vill ha patent (förutom patentadvokater och vissa företag). Det Rick syftar på har att göra med en av de främsta argumenten för att patent inte kan avskaffas, och det är att riskkapitalister kräver att patent sökts för de projekt som de ska investera i. TechDirt har skrivit om riskkapitalisten Fred Wilson som är förbannat kritisk mot patent och baserat på detta utgår Rick från att ingen riskkapitalist vill ha patent. Men det stämmer inte. För varje riskkapitalist som inte kräver patent så finns det säkert nio som gör det. Man kan inte basera en sådan slutsats på vad en person tycker.

Varför är då detta så viktigt att påpeka? Det är viktigt för att det är så verkligheten ser ut. Det är ett verkligt problem att riskkapitalister kräver att patent sökts för att de ens ska överväga att investera i projekten. Verkligheten är inte att riskkapitalister hatar patent och att tro nåt annat är att ha en fel bild av verkligheten och om vi baserar våra handlingar på felaktigheter så kommer vi aldrig nå vårt mål med en patentfri värld.

Därmed inte sagt att riskkapitalisterna behöver ha patent. Men i dagslägen vill de ha det. I dagsläget är det den affärsmodell de använder. Ungefär som skivbolagen under 90-talet. De använde affärmodellen med CD-skivor och kunde göra det för ingen utmanade dem och tvingade dem till andra affärsmodeller. Sedan kom internet och dödade sakta med säkert den affärmodellen. Skivbolagen har inte dött ut, men de har fått jobba om och justera sina affärsmodeller. Samma sak gäller för riskkapitalisterna, plockar man undan patent eller utmanar den affärmodellen så kommer de, troligen, inte försvinna. De kommer bara få jobba med andra affärsmodeller.

Här måste jag påpeka två saker:

1. Den uppmärksamme ser att jag pratar om patent som affärsmodell, inte ett verktyg för innovationer.
2. Det stämmer bra att ingen vill ha patent förutom patentadvokater, företag som har patent som affärsmodell, men även riskkapitalister. Fred Wilson är ett undantag, och det är inget konstigt eftersom att han främst investerar i internetrelaterade projekt (som inte är beroende av patent som affärmodell, men väldigt hotade av det).

Till sist ett tips: Christian Engström kommer prata om, bland annat, patent imorgon på SVT kl 10.00.

Den fysiska kopieringen är nära

Stefan Larsson från Cybernormer påminner att kopiering inte är stöld. Han citerar en tidigare artikel han skrivit där han menar att när idéer om äganderätt från den analoga världen överförs till den digitala så uppstår problemet att metaforen om att kopiering är stöld inte fungerar.

From a traditional perspective, the illegal file sharing of copyrighted content has been called theft. The metaphor is problematic in the sense that a key element of stealing is that the individual who has been robbed physically loses the stolen object; this of course is not the case with file sharing, since files are copied.

Att det inte fungerar att kalla den digitala kopiering för stöld är de flesta överens om, men vad kommer hända och hur kommer debatten ändras när den fysiska kopiering blir allt lättare? När vi fört debatten hittills har vi dragit exempel från den analoga världen. Till exempel att om vi snor en bil så förlorar ägaren sin bil, men om vi kopierar bilen så har vi varsin bil. Vad händer när vi faktiskt kan kopiera bilen relativt smärtfritt? Hittills har det för den digitala världen gällt att kopiering inte är stöld. Men när det snart kommer bli en fråga för den analoga världen kommer vi forsätta säga att kopiering inte är stöld? Jag lämnar frågan öppen.

Men är det möjligt med fysisk kopiering? Med 3D-skrivarnas intåg så har helt nya möjligheter öppnat sig för att kopiera fysiska/analoga prylar väldigt smärtfritt. Och i vanlig ordning går utvecklingen snabbt. Teknik finns redan för att med mobiltelefon ta några bilder av en pryl och sedan göra en enklare kopia av det med 3D-skrivare (för att göra saken enklare kommer väl snart 3D-kopiatorer?).

I videon nedan diskuterar Wireds chefsredaktör Chris Anderson med Autodesks vd Carl Bass framtiden för 3D-skrivare och hur enkelt det snart kommer vara. Det intressanta tycker jag är att Bass nämner upphovsrättsproblemen, möjligheterna till att modifiera befintliga fysiska prylar som man behagar och kids:en som kommer springa runt med mobilen och ta foton på prylar som de sedan enkelt kopierar med 3D-printers. När en av dessa ungarna (eller mer troligen någon som har bra koll på tekniken) går in i en smyckesbutik och fotograferar ett smycke som han sedan printar ut till självkostnadspris så kommer debatten braka loss. Kommer bli intressant att se hur den debatten utvecklas och om politiker och vissa industrier lyckas stoppa utvecklingen av tekniken. Själv längtar jag till den dagen.

Transcendent Man ute på DVD

Transcendent Man är en dokumentärfilm gjord av Barry Ptolemy. Filmen kretsar kring uppfinnaren och futuristen Raymond Kurzweil. Kurzweil lever för en sak: Singulariteten som han definierar som en tidpunkt då den tekniska utveckling går så snabbt att människor måste utveckla sig själv för att hinna med. Och det här med att leva, det är nåt som Kurzweil planerar att göra för evigt.

Filmen är en bra sammanfattning av Kurzweil och hans tankar och idéer. Värt att se om man brukar fundera på vad framtidens teknik kommer innebära för människor. Kommer kommentera filmen mer när jag hunnit se den en gång till. Tror inte den kommer distribueras i Sverige men den finns på The Pirate Bay.

Malmströms censurförslag behandlas nästa vecka

Cecilia Malmströms lagförslag om censur av internet med barnpornografi som ursäkt ska behandlas i EU nästa vecka på tisdag i trilogförhandlingar mellan Europaparlamentet, rådet och EU-kommissionen. Jag förutsätter att Christian och gänget där nere följer utvecklingen och att de underrättar oss om vad som händer i frågan.

I samma veva har Europaparlamentets transportutskott drivit igenom ett beslut om att införa “frivillig” kroppsscanning på flygplatserna och vi ska även få en EU-skatt.

Antipiratbyrån skräms bara

Det var väldigt länge sen Antipiratbyrån visade något tecken på liv. Nästan som att de la ner samtidigt som Piratbyrån officiellt la ner. Så det kom ganska mycket från ingenstans att Antipiratbyrån legat bakom en polisanmälan som ledde till att tysk polis gjorde en razzia mot torrentsidan xnt.nu som drevs av svenskar. Detta har lett till att personer som använde torrentsidan nu känner sig oroliga för att deras personuppgifter kan komma att användas mot dem.

Nyheter24.se skriver att två män bakom sajten greps tidigare i veckan och förhördes av polisen. De likställer detta med vanliga fildelare och frågar Pirate Pontén om “flera av sajtens svenska användare nu kommer att anmälas”? Pontén svarar att han inte vet. Med andra ord är det inget de har planerat. Frågan är också hur de ska få till gång till användarnas uppgifter. Så länge polisen inte frivilligt lämnar dem till Antipiratbyrån så kommer de inte få tillgång till dem alls.

Däremot passar Pontén på att försöka skrämma personer som driver torrentsidor. Typ “ni kan springa men inte gömma er”. Pontén överskattar sig själv här. Det är nog inte så många som springer och väldigt många gömmer sig inte alls, även om de finns de som gör det och gör det väldigt effektiv. Antipiratbyrån är inte effektiva och de slåss inte bara mot en hydra som Piratbyrån tidigare jämförde fildelningen med. De slåss mot en hydra som blir större och intelligentare för varje huvud som huggs av.

Nyheter24.se drar tillbaka samtalet till de vanliga fildelare och skriver att det inte bara är personer bakom torrentsidor som Antipiratbyrån jagar.

I mars i år anmälde Svenska Antipiratbyrån en man som bara laddat ner och delat andras torrentfiler för upphovsrättsbrott. Mannen har erkänt i förhör och förundersökningen pågår. Ett genombrott och en ny taktik, enligt Svenska Antipiratbyrån.

Bullshit, bullshit, busllshit! Tyvärr spenderas resten av artikeln på denna lögn och de lurar in Piratpartiets Anna Troberg i denna diskussion om denna lögn. Att säga att personen som greps i mars är en man som “bara laddat ner och delat andras torrentfiler” är ungefär som att jämföra atombomben i Hiroshima med en frisk fläkt. Mannen som greps i mars var en av Sveriges i särklass flitigaste uppladdare av scenefiler. Vad jag förstått det som var han Swebits flitigaste uppladdare.

Om den här personen fälls är ju antalet som kan åtalas för upphovsrättsbrott oändligt mycket större?
– Ja.

Vad förväntade nyheter24.se för svar från honom? “Hehe nae, asså snubben var Sveriges främsta uppladdare, vi kan inte massattackera vanliga fildelare, blir för mycket ståhej då, det vara bara ett enskilt fall… hehe”. Sen är det såklart grymt dåligt av nyheter24.se att de envisas med att dra interjuverna att handla om vanliga fildelare när det inte alls handlar om vanliga fildelare och att de inte bedriver journalistisk genom försöka sätta dit Pontén för dessa lögner. Nu blev det mest en reklampelare för Antipiratbyråns skrämseltaktik.

Drew Endy introducerar DNA-programmering

Oavsett vilken nivå av biohacking man håller på med så behöver man känna till namnet Drew Endy. Han håller på med syntetisk biologi och är väldigt engagerad och drivande i DIY biologi-samfundet. Det var bland annat han som startade den internationella iGEM-tävlingen i syntetisk biologi som går ut på att universitetsstudenter under en sommar ska bygga biologiska system med standardiserade biologiska beståndsdelar. För att ge en bild av vad studenterna kan göra så byggde ett gäng studenter bakterier som luktade banan.

Drew Endy var även med och startade Biobricks Foundation. Det är en stiftelse som vill göra det enklare och billigare att hålla på med bioteknik för att öka utvecklingstakten (med andra ord biohacking i var mans händer). Detta vill de göra genom en form av öppenkällkodsbiologi.

Nedan är en video från Chaos Communcation Congress 24 (24C3) där Endy 2007 höll ett föredrag med rubriken “Programming DNA”. Det är en snabb summering av vad hela biohacking grejen går ut på, dess metoder, potential och dess problem (både tekniska och moraliska). Klart sevärd.

Ljuset går inte helt upp för Fjellner

Christofer Fjellner är en av moderaternas Europaparlamentariker och är ledamot av parlamentets utskott för folkhälsa. Han är väldigt aktiv inom folkhälsofrågor och under Världshälsodagen häromdagen så skrev han en debattartikel Newsmill agående antibiotikaresistens. Men resonemanget och slutsatserna i artikeln är mer allmänna än vad han själv nog inser så låt oss utgå ifrån att han skriver generellt om läkemedel. I artikeln har Fjellner kommit fram till följande insikt om antibiotika (läs läkemedel):

efterfrågan är gigantisk och ökande, men utbudet minskar trots detta stadigt

Fantastiskt! Det första gången jag ser en person utanför läkemedelsbranschen som kommit fram till ovanstående insikt. För det är helt sant. Eller ja, jag vet inte om efterfrågan ökar, det gör den troligen. Däremot är det helt sant att utbudet minskar och det har den gjort ungefär de senaste 15 åren. Det är inte många utanför läkemedelsbranschen som känner till detta, men så är det och detta har i ärlighetens namn skapat en betydande kris i branschen, en kris som inte många utanför branschen känner till. Men jag kommer återkomma till detta ämne i ett eget inlägg senare.

I alla fall, Fjellners förklaring till varför denna situation uppstått och varför ny antibiotika/läkemedel inte utvecklas snabbt är följande:

Om nya antibiotika snabbt blir verkningslösa på grund av bakteriers snabba anpassning blir det oerhört svårt för ett läkemedelsbolag att hinna hämta hem utvecklingskostnaderna innan produkten blir värdelös. Om samhället å andra sidan kräver alltför restriktiv försäljning och alltför återhållsam användning: vem vill då utveckla nya antibiotika? Vem vill satsa enorma resurser på att utveckla en produkt som antingen snabbt blir omöjlig att sälja, eller som alternativt inte får säljas? Vi har ett närmast perfekt marknadsmisslyckande…

Fjellner ser det alltså endast som ett marknadsmisslyckade (problemet är egentligen mycket mer komplicerat men jag antar att man ska förvänta sig så mycket av gammelpolitiker, som gärna ser alla frågor ur gammelideologiska perspektiv). Men nu har vi alltså en situation där antalet nya läkemedel på marknaden minskar för varje år och Fjellner skriver:

På något sätt måste vi säkra utvecklingen och flödet av nya sorters antibiotika för att kunna möta morgondagens multiresistenta bakterier. Hur skapar vi en struktur och ett regelverk för att läkemedelsbolag ska våga satsa?

Han forsätter med:

Det är hög tid att börja diskutera lösningar och blicka framåt, att se hur vi kan uppmuntra innovation snarare än hur vi begränsar befintliga antibiotika.

Åtminstone vet vi hur innovation inte uppmuntras.

Off topic men måste kommentera på “snarare än hur vi begränsar befintliga antibiotika”. Ska vi uppmuntra innovation så att vi inte behöver begränsa befintlig antibiotika så att marknaden ska ge oss mer antibiotika? Jag blir lite nervös här… (en sak är klar, marknaden kommer inte ge oss ny antibiotika någon gång snart, så låt oss ta det säkra före det osäkra och begränsa antibiotika-användningen även om det innebär att vi då och då får bråka med våra läkare om vilka recept de skriver ut till oss).

Vidare:

Att skapa ett dynamiskt forskningsklimat som gör det lönsamt för Europas läkemedelsbolag att utveckla morgondagens antibiotika är en desto större utmaning. Det blir en komplex mix av incitament, forskningspengar, utbildning och åtgärder som snabbar upp, uppmuntrar och förenklar innovation.

Det funkar inte idag. Nåt är fel. Vi behöver lösa det asap. Men varför är de föreslagna lösningarna exakt samma sak som det alltid varit, bara mer? Kommer mer av samma sak att lösa problemen? Kommer mer och bredare patent, mer pengar och mer utbildning att göra det mer lönsamt att utveckla läkemedel? Kommer dessa åtgärder att snabbt upp, uppmuntra och förenkla innovationen? Svaret är nej, det kommer inte hjälpa. Anledningen är att man inte kan använda gamla lösningar för att lösa nya problem, inte ens om man lägger mer tid och kraft på att använda gamla lösningar. Man kan elda hur mycket man vill, men så länge problemet inte är kyla så kommer det inte att hjälpa.

Vad man bör lägga tid och kraft på är att förstå de nya problem och därefter föreslå lösningar. Jag kommer börja skriva om vad jag lyckats identifiera som de nya problemen i kommande inlägg.

Patent – It’s just business

Via Anders S Lindbäck läser jag krönikan Vikten av välfylld patentportfölj. Adam Erlandsson skriver om Google som planerar att köpa 6000 patent för 900 miljoner dollar från konkursdrabbade Nortel för att avskräcka andra att stämma företaget och för att hjälpa open source-samfundet att kunna forsätta innovera.

I en värld där patent blivit något man samlar på hög för att kunna gå till motattack om man blir attackerad – i en värld där alla närmast verkar kunna stämma alla bara de bestämmer sig för att göra det – är patentsystemet något mer än bara ett skydd för innovationer och innovatörer. Som det är nu används det allt oftare som ett effektivt vapen mot dem.

Chefen för det amerikanska patentverket, David Kappos, var inbjuden till SXSW 2011 där han sa att patent inte kan användas som ett mått på innovation.

Patent filings do not equal innovation, by any stretch

Jag har varit på föreläsningar där patentadvokater och representanter från investeringsföretag talat om hur det i patentbranschen råder en norm där man inte ser patent som ett verktyg för att uppmuntra innovation, utan man ser patent som ett affärsverktyg. Det verkar helt enkelt som att allt fler inser att patent inte är ett mått på innovation och att det snarare stjälper innovationen. Det är bara att inse: patent är bara business.