Bristerna med Piratpartiets patentpolitik

Christian Engström skriver att gröna gruppen i Europaparlamentet har diskuterat läkemedelspatent och passar på att översätta svenska Piratpartiets (PP) ställningstagande kring läkemedelspatent till engelska (på svenska här). Vilket för mig gör det uppenbart hur mycket arbete PP måste lägga ner på att utveckla sin politik på detta område. Finns ett antal problem med förslaget som finns idag. Dessa är:

Avsaknad av tydliga mål. Vad är målet med PPs patentpolitik? Det framgår inte riktigt. Vad är det tänkt att detta förslag ska uppnå i praktiken? Det enda jag kan hitta som kan liknas vid mål är följande

Att patent på läkemedel, så kallade medicinpatent, har många negativa effekter är allmänt känt.

  • Medicinpatent gör att hundratusentals människor i fattigare länder inte har råd med läkemedel de behöver, fastän läkemedlen finns och skulle kunna rädda deras liv.
  • Medicinpatent snedvrider hur forskningsresurserna används, eftersom det är lönsammare att lindra välfärdssjukdomar än att bota fattiga från malaria.
  • Medicinpatent gör att läkemedelskostnaderna i sjukvårdsbudgeten blivit en gökunge som oupphörligt växer år från år, och som politikerna inte har någon makt över.

Så PPs mål är att i allmänhet sänka kostnaderna för läkemedel och fördela forskningsresurserna rättvist mellan olika sjukdomar så som de existerar i världen? Inte mer? Och är vi verkligen säkra på att dessa går att uppnå bara genom att avskaffat patent? Vad gäller att sänka kostnaderna, hur vet vi att läkemedelsföretagen inte använder andra metoder för att hålla uppe priserna? Vad gäller punkt två så fungerar marknaden efter principen “tillgång och efterfråga” vare sig patent finns eller inte. Det enda patent gör är att höja priset på läkemedel. Så även om man avskaffar patent så kommer det inte automatiskt innebära omfördelade forskningsresurser från välfärdssjukdom till försummade sjukdomar (neglected diseases på engelska) då det fortfarande är mer lönsamt med välfärdssjukdomar. Det för oss till nästa punkt.

Den planekonomiska lösningen. Piratpartiets förslag är alltså att avskaffa patent och låta staten centralt styra var forskningspengarna ska hamnar. Då skulle pengarna omfördelas på ett mer rättvist sätt. Hade jag tyckt att detta var den bästa lösningen hade jag gett mitt stöd till det samtidigt som jag hade druckit min Coca-cola. Jag har aldrig brytt mig om politiskideologi och har inget emot att blanda hejvilt från olika ideologier. Men realistiskt sett så finns det väldigt få stater på denna jord som är beredda att lösa detta med så klassiska socialistiska verktyg. Dessutom är det troligen att slänga bort resurser genom att inte låta företagen använda egna resurser som de finansierar med egna intjänade pengar. Vilket för oss till nästa punkt.

Har staten råd att finansiera forskningen? Staten betalar för väldigt mycket av läkemedlen genom olika välfärdsprogram och genom statlig forskning. Det stämmer. Men har staten verkligen råd att betala för så mycket forskning som anges i PPs förslag? Jag är inte säker, men jag tvivlar. Det är en fråga som behöver utredas mer. Vilket för oss till nästa punkt.

Allt för stora generaliseringar. Jag förstår att meningen är att PPs förslag ska utforskas mer. Men redan i texten som är länkad ovan görs det alltför stora generaliseringar. Det är lite för många gissade procentsatser och siffrorna tas på allt för stort allvar. Låt oss vara ärliga och tydliga med att dessa siffror inte är hela sanningen. Troligen är vi inte ens nära. Det är väldigt generellt. Dessutom ges hänsyn bara till patent. Vilket för oss till nästa punkt.

Patent är inte hela historien. I PPs förslag för läkemedelspatent tas det bara hänsyn till just patent. Som om det inte finns andra faktorer som påverkar utvecklingen av läkemedel, den snedvridna fördelningen av forskningsresurser och priset på läkemedel. Det gör det. Den senaste trenden som jag (och även Amelia) har märkt av är faktiskt att läkemedelsföretagen har börjat överge patent som affärsmodell till fördel för instäningsaffärsmetoder av annan sorts information som är viktig i branschen. Detta är en punkt jag kommer återkomma till inom kort framtid. Men detta betyder att PP behöver bredda sin politik på området. Patent är inte hela sanningen.

Jag kommer dra igång den här bloggen igen inom kort, med stort fokus på de informations- och innovationspolitiska aspekterna av läkemedelsutveckling med förhoppningen att på kort sikt ändra, uppdatera och utveckla PPs politik på området och i allmänhet att upplysa människor.

10 svar på ”Bristerna med Piratpartiets patentpolitik”

  1. Man kan se fyra kvadranter: stora företag positiva till patent, konsumenter som inte bryr sig (köper storföretagens produkter), småföretagare positiva till patent (förhoppningsfulla uppfinnare) och patentmotståndare (piratpartister). Här är två saker oroande. 1) Att piratpartisterna så ofta talar utifrån ideologi och så sällan utifrån praktisk erfarenhet av vilka problem patent skapar i verkligheten. Här saknas konkreta problem som ger konkreta målsättningar med politiken. Den praktiska erfarenheten av programmering, upphovsrätt och fria licenser är mycket större än den praktiska erfarenheten av patentstrider. 2) Att piratpartisterna enbart verkar komma ur fjärde kvadranten. Ingen dialog verkar förekomma mellan piratrörelsen och exempelvis Svenska Uppfinnarföreningen eller organ för konsumentfrågor. Detta skapar intellektuell inavel i piratpolitiken, som leder till förslag som aldrig kan förankras hos en bredare allmänhet. Det hela får en smak av de ogenomförbara politiska förslag som från tid till annan kommit ur olika miljö- och vänsterrörelser och ger ett skimmer av oseriositet åt hela rörelsen.

  2. Håller i stort sett med. Speciellt att det inom partiet saknas kunskaper och erfarenhet inom området och att vi inte riktigt förstår problemet så målen med politiken träffar fel. Men jag kommer börja jobba för en förändring av pp:s politik på området som är förankrad i verkligheten.

  3. Precis som du skriver är målet att sänka läkemedelskostnaderna total, få en möjlighet till bättre styrning så att forskningen riktar sig mot de diagnoser som är underförsörjda med bra läkemedel, samt att ge tredje världen tillåtelse och möjlighet att tillverka generika av nya preparat redan från början.

    Räcker inte det som mål? Jag tycker det är fantastiskt bra saker alla tre, både var och en för sig och tillsammans.

    Du har rätt i att en omlagd finanisering av läkemedelsforskningen inte automatiskt leder till att större resurser läggs på neglected diseases. Men det är i vart fall lättare att få till en sådan omfördelning med politiska medel än under det nuvarande systemet, eftersom det nuvarande systemet fullständigt saknar incitament för den typen av forskning.

    Du har rätt i att meningsmotståndare gärna tar till skällsordet “kommunism” när de ska kritisera förslaget, men det faktum att de förfaller till skällsord istället för att kunna påvisa faktiska svagheter i förslaget ser jag som en styrka för Piratpartiets förslag.

    Naturligtvis är det sant att det finns värdefulla saker att göra på andra områden än just patenten. Ingen har påstått något annat. Men det är ju knappast en “brist” i Piratpartiets förslag på just patenten på läkemedel.

  4. Kul o bra att du kommenterar Christian.

    Ska förtydliga mina tankar vad gäller målen: Det finns två delar vad gäller målen som jag är missnöjd med. Det första är att vi verkligen måste förstå problemen i läkemedelsindustrin och deras orsaker för att kunna sätta upp realistiska mål och en plan på hur målen kan nås. Och det verkar inte som att vi har ett bra grepp på problemen och vi har ännu sämre koll på orsakerna. Visst priserna är för höga och de som behöver läkemedlen mest får dem inte. Men dessa är inte de enda problemen. Och är patent enda orsaken? Om vi kommer till bukt med patentproblemen, kommer det verkligen att lösa problemen? Jag kommer återkomma till allt detta i framtida inlägg.

    Det andra jag är missnöjd med är att det i förslaget inte nämns vilka målen med förslaget är, man måste mer eller mindre gissa sig fram att det handlar nåt om höga priser. Var tydliga med målen. Det blir lättare att orientera sig fram till målen när man verkligen vet vilka de där.

    För att ge direkt svar på din fråga: Nej, det räcker inte som mål 🙂 Men jag återkommer.

    Jag har inget emot styrning av forskningsresurserna. Tvärtom, med den kunskapen jag har idag uppmuntrar jag politisk styrning av forskningresurser. Jag kan t.o.m tänka mig att staten själv utvecklar läkemedel (parallelt med privata aktörer). Men sannolikheten att förslaget antas är obefintligt. Och jag känner inte att det är värt att kriga för ett förslag som aldrig kommer antas. Dessutom är jag tveksam på om förslaget om att lägga all styrning på staten ens är så bra av anledningar jag nämt i inlägget. Men jag kommer troligen utreda fråga mer.

    Men ingen från PPs ledning har heller nämnt att det finns mer att göra än på patentområdet (åtminstone vad jag känner till). Och det är väl det som är bristen: att det inte finns en politik för något annat än patent.

    Det pratas nästan aldrig om patent i PP, det har aldrig varit ett prioriterat område och intresset är nästan obefintligt. Men jag kommer från o med nästa helg börja skriva en serie artiklar där jag utvecklar mina tankar, teorier och idéer och jag hoppas det blir startskottet för en bättre förståelse för problemen i läkemedelsindustrin och som i längden leder till en bättre och mer omfattande och sammanhängande innovationspolitik (som jag hellre vill kalla det) inom PP.

  5. Även om nestorn inom piratpartiet redan har svarat så skulle jag vilja försöka mig på ett svar.

    – Vad är målet med piratpartiets patentpoletik?
    Målet är helt enkelt fri kunskap. Lägre läkemedelspriser är mer eller mindre bara en positiv bieffekt. Jag skulle kunna skriva långa inlägg om de positiva effekterna av fri kunskap men hoppas att du förstår själv. Dessutom tycker jag att det är värt diskutera om det faktiskt går att “äga” en kunskap?
    Kan jag köpa “Pytagoras sats” och sedan kräva att alla som använder den betalar mig? Exemplen behöver inte heller vara uråldriga. Kan man “äga” t.ex. en bröstcancergen som förekommer naturligt? Kan man inte äga kunskap på detta sätt så faller själva grunden för patent. Då brukar argumentet “Hur skall läkemedelsforsknigen då betalas?” komma upp.
    Som svar på detta så har Piratpartiet kommit upp med ett exempel på hur det han göras. Det är fullt möjligt att det finns andra och bättre sätt men det är inte intressant i det här fallet. Beviset ligger i att det finns åtminstone ett sätt att sköta läkemedelsforskningen utan att tillåta patent.
    Om det sedan är kommunistiskt med att ge statliga pengar till forskning så är det mycket av forskning och statliga forskningsstiftelser som är kommunistiska i dag.

  6. Hej Jerker, kul att du deltar i debatten.

    Att du säger att målet med pp:s patentpolitik är fri kunskap medan Christian säger att det är tillgänglighet och lägre priser pekar exakt på det jag menar är ett problem: Att vi inte är överens om vad målen är. Det blir osammanhängande och ineffektivt när vissa av oss jobbar för “fri kunskap” som huvudmål och andra av oss jobbar för “lägre priser” som huvudmål och några andra jobbar för nåt annat. Det här kan lösas lätt genom att vi i förslaget som finns skriver ner vad målen faktiskt är, då vet alla vad det är vi jobbar mot. Det blir mer effektivt.

    Vad gäller om man kan äga eller köpa kunskap så är debatten mer komplex än så, men jag återkommer till det.

    Vad gäller hur forskningen ska finansieras så visst är pp:s förslag ett exempel, men jag håller inte med om att det är orelevant att det inte är ett bra exempel. För ett exempel som inte är genomförbart (alltså pp:s förslag) kommer bara leda till att vi från patentförespråkarna får höra att det är just det: Att det inte är genomförbart. Exemplet visar inte att det är möjligt att utveckla läkemedel av anledningar jag nämnt i mitt inlägg. Det är för grova generaliseringar och det verkliga livet är inte lika lätt som ett par procentsatser hit och dit. Verkliga livet, alltså hur läkemedel faktiskt utvecklas, är mycket mer komplext än så som det är beskrivet i pp:s förslag. Jag hoppas på att det jag kommer skriva om läkemedelsutveckling och patent på denna blogg kommer klargöra detta.

    Vad gäller det kommunistiska med förslaget så är det inte så idag. Idag är det fritt för vem som helst att finansiera vilken forskning de vill, parallellt som staten bedriver och finansierar forskning. PP:s förslag lägger över all kontroll på staten. Det är det som är socialistiskt och som inte kommer gå hem i speciellt många länder, speciellt i västvärlden.

  7. Jag är inte tillräckligt påläst om hur nanoteknikbranchen fungerar eller hur patent används inom den branchen och vilka problem de orsakar, så jag varken kan eller vill ge ett svar. Men tack för länken och uppmärksammandet.

  8. @floodis

    Jag vet inte om jag uppfattar det som en uppenbar skillnad mellan min “fri kunskap” och Christians “lägre pris” uppfattning. Det enda är hur långt man vill konkretisera effekterna när man vill förklara sig.
    Det ena utesluter ju inte det andra.

    Vad gäller exemplets giltighet så måste man komma ihåg att även dagens system har påtagliga brister (dyra läkemedel, brist på läkemedel i utvecklingsländer, minskad läkmedelsutveckling).

    Det finns inget i förslaget heller som ‘kräver’ att all forskning skall finansieras av staten. oberoende forskningstiftelser är precis lika välkomna att bidra. Och i.o.m.d. så faller alla argumet om kommunism.

  9. Vi kan diskutera hur länge som helst om vad målet med pp:s patentpolitik är och vad som betyder vad osv. Men det bevisar ju bara min poäng om det inte finns några tydliga mål. Vad som är mer intressant är varför du driver ett motstånd mot att vi skriftligen skriver ut vad målet med vår politik är? Tror du förslaget blir sämre om vi alla vet vad dess syfte är?

    Så det du försöker säga är att om dagens system är dålig så är det värt att jobba för ett alternativ som aldrig kommer genomföras? Det är ingen retorisk fråga.

    För ett förslag som från början till slut argumenterar för att staten ska bedriva all forskning så är det svårt att tolka det som något annat än att det just är meningen att staten ska bedriva all forskning. Att vi tolkar förslaget på helt olika sätt på flera punkter visar på hur bristfälligt förslaget är, tyvärr.

    Sen måste jag säga att jag inte riktigt förstår ditt motstånd till precis allt jag skrivit, varför? Känns väldigt mycket som du gör ett motstånd “bara för att…”

Kommentarer inaktiverade.