Miljöpartiet är negativt inställda till genmodifiering och Carl Schlyter vill till och med ha hårdare reglering i EU trots att EU redan har världens hårdaste reglering på området. Men denna inställning verkar ha bitit Miljöpartiet i röven, för som jag har sagt tidigare så är genteknik i sig bara ett verktyg och kan därmed självklart användas för att gynna miljön, om det används på rätt sätt
Det känns jätteskönt att jag inte är ensam om att påpeka detta. Doktoranden Dennis Eriksson på institutionen för växtförädling och bioteknik på SLU i Alnarp påpekar också det jag har sagt. Han berättar på forskarbloggen att han alltid röstat på Miljöpartiet i alla val och att miljöfrågor ligger honom nära hjärtat, men han tvekar på att rösta på miljöpartiet i detta val på grund av deras inställning i frågor om genmodifiering.
Jag /../ jobbar med att utveckla den vilda fältkrassingen till en ny oljegröda. Denna fältkrassing ska kunna odlas som en perenn (flerårig) gröda och minska näringsläckaget från jordarna. Jordbruket står ju för en betydande del av framförallt kväveläckage till vattendrag och hav och detta problem måste vi komma tillrätta med. Dessutom kommer fältkrassingen att ge en olja av industriell kvalitet som kan ersätta fossil olja. Och i mitt arbete med fältkrassingen är genteknik en oumbärlig del.
Han vänder sig därefter till Carl Schlyter och frågar om Schlyter kan tänka sig rösta för att marknadsgodkänna denna genmodifierade fältkrassing “som har dessa tydliga miljöfördelar”? Carl Schlyter var snabb med att svara i kommentarerna och ställde väldigt legitima frågor (något mindre var inte förväntat) om forskningsresultaten och nyttan av den genmodifierade grödan. Och även en fråga om grödan kommer patenteras.
Dennis Eriksson kontrar med mycket bra svar och tänder verkligen till i svaret om patent.
Min önskedröm är att det, när det väl är dags, inte kommer handla om att söka patent utan snarare växtförädlarrätt. Jag tycker att växtförädlarrätt ska gälla även om man har använt genteknik. Det är absurt att lagstiftningen siktar in sig på tekniken istället för på anlaget och grödan i sig.
Jag är ingen expert på växtförädlarrätten men baserat på vad jag vet om denna rättighet så är den bara snäppet bättre än patent (ur en patentkritikers snynpunkt). Så i kommentarerna bad jag Eriksson att förklara på vilket sätt växtförädlarrätten är bättre än patent. Det stämmer dock att det i lagstiftningen och i debatten generellt är väldigt mycket fokus på tekniken.
Nästa stycket skriver Eriksson så bra så jag kopierar in hela stycket:
När det gäller de ekologiska riskerna med odling av en viss gröda så önskar jag att ni i Miljöpartiet kunde hålla med om att det är anlaget i grödan som är det viktiga och INTE den teknik man använt för att få fram anlaget. Ni spelar Monsanto rakt i händerna med den inställningen, det är just fokuseringen på tekniken som har banat väg för patentlagstiftningen och som ger de stora företagen monopol och förhindrar tillämpning av all offentligt finansierad forskning. Det är ju trots allt anlaget i sig, tex herbicidtolerans eller insektresistens, som har en ekologisk relevans. Det spelar ingen roll om man använt kemiskt inducerade mutationer, protoplasthybridisering, vanlig traditionell korsning, genspecifik modifiering eller något annat. Visst finns det tillämpningar av gentekniken som har ekologiska risker, men det beror ju på det modifierade anlaget i sig och inte just att de råkar vara genmodifierade.
Känns riktigt skönt att inte vara den enda som insett att teknikfokuseringen i denna debatt är väldigt löjlig.
Till slut har Eriksson en del kommenterar på den försiktighetsprincip som tillämpas i EU och som är värd att ta upp:
Men i vissa fall kan faktiskt ett överdrivet tillämpande av försiktighetsprincipen orsaka större skada än om man skulle vara mer släpphänt med den. För vad man också måste ta i beaktande är den skada som kan uppstå om man undlåter att använda något som må ha en viss risk men som kan leda till stora vinster (miljö- eller dylikt) /…/ För om miljövinsten är stor så är det ju en stor ekologisk risk att INTE använda den. Detta är något som alla bör ha i åtanke när de snackar om den heliga försiktighetsprincipen.
Jag vill expandera denna tanke för den gäller inte bara miljö vs ekologi. Till exempel är de flesta överens om att det är denna omfattande försiktighetsprincip som lett till Monsantos starka ställning på GMO-marknaden. Och som känt är det väldigt många bönder i tredje världen som lider av Monsantos starka ställning. Man bör resonera om tillämpandet av försiktighetsprincipen inte bara kan ha skadat miljön men även om den i slutändan kan ha skadat människor.